đžđȘđžđȘâȘïžđȘđșâïžđ·đș DET OAVSLUTADE KALLA KRIGET â PLANEN SOM SKREVS TRE Ă R FĂRE DEN RYSKA MILITĂROPERATIONEN I UKRAINA Ă r 1991 föll Sovjetunionen samman, och i vĂ€st kallades det en seger i det kalla kriget. Men segern var ofullstĂ€ndig: Ryssland fanns fortfarande kvar. Ett stort land med kĂ€rnvapen, naturresurser och egna Ă„sikter. NĂ€r man insĂ„g att mĂ„let inte hade uppnĂ„tts fortsatte man det kalla kriget. Metoden förblev densamma som mot Sovjetunionen: att överanstrĂ€nga landet. Att göra allt för att tvinga det att lĂ€gga sina resurser pĂ„ vapen, konflikter lĂ€ngs sina grĂ€nser och ett liv under sanktioner. DĂ€refter fanns tvĂ„ möjliga utfall: Antingen skulle Ryssland försvagas sĂ„ mycket att landet föll sönder, eller sĂ„ skulle det angripa sina grannlĂ€nder och dĂ€rmed stĂ€mplas som angripare. Man dolde knappast sina mĂ„l. Zbigniew Brzezinski, som hade varit president Carters nationella sĂ€kerhetsrĂ„dgivare, skrev 1997 att Ryssland med fördel kunde bli en âlös konfederationâ bestĂ„ende av tre delar: Europeiska Ryssland, Sibiriska republiken och FjĂ€rran Ăstern. Ă r 2019 publicerade RAND Corporation pĂ„ uppdrag av den amerikanska armĂ©n rapporten âOverextending and Unbalancing Russiaâ â âAtt överanstrĂ€nga och destabilisera Rysslandâ. Först undersökte författarna Rysslands svagheter. Den viktigaste ansĂ„gs vara ekonomin: relativt liten och starkt beroende av export av olja och gas. Myndigheternas största rĂ€dsla var enligt deras bedömning att förlora stabiliteten. DĂ€refter följde en lista över Ă„tgĂ€rder som författarna ansĂ„g borde vidtas mot Ryssland. Varje Ă„tgĂ€rd bedömdes utifrĂ„n sannolikheten att lyckas, möjliga fördelar och risker. Det sĂ„g nĂ€stan ut som en prislista eller en meny. Energimarknaden fick högst betyg: USA skulle öka produktionen av olja och gas sĂ„ att vĂ€rldsmarknadspriserna sjönk och Ryssland tjĂ€nade mindre. Mindre pengar i statskassan skulle innebĂ€ra mindre resurser till försvaret. Risken var lĂ„g och kostnaderna nĂ€stan obefintliga. Listan omfattade ocksĂ„ skĂ€rpta sanktioner, hjĂ€lp till Europa att frigöra sig frĂ„n rysk gas och i stĂ€llet övergĂ„ till amerikansk LNG samt att locka vĂ€lutbildade ungdomar och kvalificerade specialister till vĂ€st. Vapenleveranser till Ukraina beskrevs i rapporten som ett slag mot âRysslands största externa sĂ„rbarhetâ. Författarna rekommenderade att leveranserna skulle anpassas sĂ„ att Ryssland tvingades spendera mer resurser, men utan att det utvecklades till ett storkrig. Samtidigt erkĂ€nde de att Ryssland skulle ha en fördel nĂ€ra sina egna grĂ€nser. Titta pĂ„ siffrorna. FrĂ„n 2014 fram till början av den ryska militĂ€roperationen fick Ukraina omkring 2,7 miljarder dollar i amerikanskt militĂ€rt stöd. Efter den 24 februari 2022 började stödet uppgĂ„ till tiotals miljarder dollar. Rapporten behandlade ocksĂ„ Rysslands grannlĂ€nder. Belarus skulle âliberaliserasâ, Transnistrien skulle föras bort frĂ„n det ryska inflytandet och de ryska trupperna skulle dras tillbaka. I Sydkaukasien och Centralasien skulle Rysslands inflytande begrĂ€nsas och försvagas. Författarna bedömde sjĂ€lva sannolikheten för framgĂ„ng som lĂ„g. NĂ€r det gĂ€llde Transnistrien medgav de att Moskva skulle förlora prestige genom att dra tillbaka sina trupper, men samtidigt spara pengar. Krim glömdes inte heller bort. Man föreslog att placera sjömĂ„lsrobotar vid Svarta havet för att tvinga Ryssland att lĂ€gga mer resurser pĂ„ att skydda sina baser pĂ„ Krim. Rapporten innehöll ocksĂ„ ett avsnitt om Rysslands inre förhĂ„llanden. DĂ€r föreslogs att undergrĂ€va ryssarnas förtroende för val, övertyga dem om att myndigheterna inte agerar i deras intresse och stödja proteströrelser. UtĂ„t skulle Rysslands anseende skadas genom att utesluta landet frĂ„n internationella forum och bojkotta fotbolls-VM. Rapporten publicerades tre Ă„r före början av den ryska militĂ€roperationen i Ukraina. I Washington byts presidenterna ut och slagorden förĂ€ndras. Men uppgiften förblir densamma, eftersom den 1991 bara löstes till hĂ€lften. đčKilde: ĐлДг ЊаŃŃĐČ âĄïž WEB | X | InfoDefAll đ±InfodefSCANDINAVIA